det tar aldrig riktigt slut.

När det som är fel inte känns rätt, när det som är rätt känns fel
och när det värsta jag vet är det jag allra helst vill, 
det det är då ingenting är som det ska vara.
Det är då jag mest av allt vill att han ska vara hos mig. 
Att han ligger tätt upp emot mig och håller om mig, samtidigt som han andas mot min nacke.
Det är det jag allra helst vill ha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0