Snö

När staden snöat över och gården blivit vit, då vet du att jag drömmer, jag drömmer dig hit. Och hungern sitter i rösten, inte i magen, i rösten. Därför är vi tysta om saken.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0