.
panda da panda gör det igen
något vackert
Det handlar om att prata sönder nätter, om att sätta på en film om och om igen för att storyn hela tiden tappas bort bland kyssar. Det handlar om att vara vaken till 7:30, att låta abstinensen till varandra döda känslan av trötthet. Det handlar om att älska smaken av någon annans läppar. Om att brottas bland kuddar och att älska att förlora, bli nedtryckt i dunet och kysst över hela kroppen. Det handlar om att läka, att kyssa bort sårigheten, om att viska: du är vacker, tusen gånger varje natt och mena det lika mycket varje gång. Att plötsligt finna ljusglimtar i den gråaktiga världen och ständigt ha tusen fjärilar i magen. Att skratta tills det gör alldeles för ont i magmusklerna. Det handlar om att tappa bort sig i någons famn och aldrig vilja hitta vägen ut och om händer som dras genom hår och fingertoppar som ritar snirkliga bokstäver längs ryggraden.
-
kanske sämst
hej. jag antar att jag har världens tråkigaste blogg för tillfället. hur roligt kan det vara att bara se massa bilder med kärlekstexter på. kaaaanske inte så kul för er, men jag har inte så mycket annat att dela med mig utav just för tillfället. faaast imorgon ska jag åka in till Malmö med Bea för att shoppa loss och umgås och allt såntdär som man gör.
jag minns knappt när jag sov i min egna säng senast
.
.
måste bara få ur mig/så lack
när man får ett litet hopp om att få jobb och det skiter sig fullkomligt för att det inte ens var ett jobb. nu får jag återgå till de där jävla "jobbcoacherna" och sitta där och brytas ner sex timmar om dagen utan att göra ett jävla skit. jag fick mer gjort när jag satt hemma, jag kunde tänka ut ett jobb jag ville söka, jag kunde fila på mitt cv eller något. nu sitter jag istället och vantrivs och slösar pengar på att köra dit varje dag och köpa mat varje dag. jag pratar inte ens med "coachen" varje dag. jag mår så sjukt dåligt just nu på grund av det. jag förstår inte vad meningen är. jag trodde att det skulle bli en grej som hjälpte mig, men instället bryts jag ner lite i taget varje dag. jag har bara varit där i två dagar och redan sitter jag och gråter över hur miserabelt det är.
this
ännu en bild, såklart
jobb och sånt, ni vet
min blogg har mest bestått av text-bilder de senaste dagarna, men de har beskrivit så himla bra, helt enkelt.
i fredags blev jag intervjuad av en snubbe ifrån Ystads Allehanda som fick tag i mig på arbetsförmedlingen och idag publicerades det i tidningen. (ni kan läsa reportaget här.)
idag träffade jag också min jobbcoach.. det var kanske det största skämtet jag har varit med om. jag ska sitta framför en dator varje vardag i sex veckor, 9-15, och söka jobb. det är obligatoriskt. jag förstår inte hur det ska kunna hjälpa mig. det är ju det jag håller på med här hemma. det kändes verkligen som en bortkastad dag.
jag hoppas dock att det inte varar särskilt länge. det ringde någon till mig idag som sa "Hejsan, jag såg dig i tidningen idag och jag skulle vilja ha dig som kollega!" jag ska träffa henne på torsdag. jag hoppas verkligen att det kan bli något av det. jag orkar inte med hur många dagar som helst hos den där jobbcoachen.
.
.
.
