om du var här

Har ni någonsin känt att ni inte mår riktigt bra, men ni vet inte varför?
Man känner sig tom, missförstådd och ensam. Man bara vill skrika sig hes, springa sig trött och gråta tills tårarna tar slut, på en och samma gång! 
Jag får den känslan ganska ofta faktiskt. Jag har den just nu.
Mina händer är iskalla men ändå är handflatorna och resten av min kropp alldeles varm och kallsvettig.
Paniken smyger sig på en och hjärtat slår fortare. Fingertopparna börjar darra, och helt plötsligt skakar hela kroppen som ett löv.

det är i dessa stunderna jag vill ligga på hans mage eller i hans knä, medans han pillar mig i håret, pussar på mig med jämna mellanrum och säger att han älskar mig. För helt plötsligt känns det iallafall lite bättre.
jag måste få höra hans röst nu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0